Connect with us

Köksliv

champagne
Foto: Dariusz Sankowski

Inspiration

Champagne och andra bubblor — vad är vad?

Dags att poppa champagnen, festernas årstid är här! Nu ligger sommaravslutningar, vinluncher, bröllop och studentfiranden som ett pärlband framför oss. Och (nästan) var dag är som en gyllne skål till brädden fylld med vin, för att travestera en av våra vackraste sommarsånger. Ska man arrangera en tillställning och är osäker på vad som ska bjudas — börja alltid med bubbel! Den regeln kan för övrigt appliceras på vilken middag eller festlighet som helst, året runt.

Mousserande vin, om det så är en champagne eller mousserande av annat ursprung, är alltid en uppskattad fördrink att sätta i handen på sina gäster. Kallt och läskande i sommarvärmen, härligt bubblande och dessutom serverat i ett vackert glas. Men det är lätt att tappa bort sig bland bubblorna och deras ursprung; cava, crémant, champagne och prosecco? Vad är skillnaden, och kanske än mer intressant; finns det några likheter? Ja, det gör det faktiskt. Vi hjälper dig att navigera bland buteljerna, men också bland de olika typer av glas som bubblet kan serveras i.

Champagne

En äkta champagne måste vara producerad i distriktet Champagne i norra Frankrike. Metoden som används för att framställa champagne kallas métodhe champenoise. Samma metod kan användas för framställa mousserande vin i andra länder, eller i andra franska områden än Champagne, men då kallas den för champagnemetoden eller den traditionella metoden.

Métodhe champenoise, eller champagnemetoden, innebär att man först framställer ett torrt vitt basvin. När det sedan tappas upp på flaska tillsätts jäst och socker som startar en jäsningsprocess i flaskan och därmed skapar de eftertraktade bubblorna i vinet. Under lagringstiden vrids och vänds flaskan sakta tills den ligger med halsen nedåt. När all jästfällning har samlats under kapsylen kyls halsen ner så att fällningen fryser till is. Sedan öppnas flaskan och den jästpropp som har bildats tas bort. Samtidigt tillsätter man lite extra vin för att fylla på det som försvinner med fällningen, samt lite sockerlag för att reglera söthetsgraden. Sedan korkas flaskan igen och kan antingen drickas direkt eller lagras ytterligare. För en champagne är minimilagringstiden på flaska med jästfällning 15 månader. För årgångschampagner är det minst 36 månader som gäller.

När man framställer champagne använder man sig av tre olika druvsorter; den gröna druvan chardonnay, samt pinot noir och pinot meunier som är blåa druvor. Hur man blandar druvsorterna i respektive champagne — eller om man bara använder en sort — är upp till producenten. Används enbart chardonnaydruvan kallas vinet Blanc de Blancs. Innehåller champagnen endast pinot noir och/eller pinot meunier heter den Blanc de Noirs. Vanligt är dock att champagnen är en blandning av de olika druvsorterna.

(Champagnekunskap att briljera med: Grimman, alltså ståltråden som håller fast korken på en flaska champagne, är alltid vriden sex varv.)

champagne

Foto: Anderas Winterer

Cava

Cava är Spaniens svar på champagne. Till skillnad från champagne får dock cava produceras i hela landet, men 90 procent av cavaproduktionen sker i Katalonien och Penedésdistriktet. Cava är vida populärt även utanför landets gränser, och faktiskt världens mest exporterade bubbel.

De vanligaste druvorna i en cava är parellada, macabeo och xarel-lo. Man framställer cava genom den traditionella metoden, alltså på samma sätt som man gör champagne. Det var också med inspiration från den franska champagnen som cavan skapades år 1872. Från början kallades den champaña, men i och med EU:s hårdare lagar om ursprungsskydd försvann den beteckningen.

En cava ska lagras på jästfällning i minst 9 månader. Väljer du en Gran Reserva har den lagrats i minst två-tre år, men det är mycket möjligt att den legat ännu längre. Håll koll på cavaflaskans kork, om dem är framställd enligt regelverket finns där en fyruddig svart stjärna som en kvalitetssäkring.

cava

Foto: Winepleasures.com

Crémant

Även crémant är ett mousserande vin från Frankrike som tillverkas enligt den traditionella metoden. I slutet av 1980-talet förbjöds dock termen métodhe champenoise för allt som inte är tillverkat i Champagne, och termen crémant används numera på de bubblande viner som uppfyller beteckningens strikta regelverk. (De franska bubbel som inte framställs enligt den traditionella metoden samlas under beteckningen mousseux.)

En crémant framställs i flera regioner och kan komma ifrån såväl Loire, Jura och Alsace som Bordeaux och Die, till exempel. För en crémant är minimitiden för lagring på jästfällning nio månader. När det gäller vilka druvsorter som används är det vanligtvis så att man tar de druvor som ger de bästa vita vinerna i respektive region.

Prosecco

Prosecco är ursprungsbeteckningen på ett mousserande vin från norra Italien. Det finns prosecco med en lättare pärlande stil; frizzante. Är det däremot större bubblor; spumante. Druvan som används är glera, och vinet framställs med charmatmetoden. Charmatmetoden innebär att man först gör ett basvin som sedan får sedan en tillsats av socker och jäst. Därefter jäser en andra gång på tempererade ståltankar med en maxtemperatur på 20 grader. En prosecco lagras 18-24 månader på ståltank innan den buteljeras.

Prosecco finns som Brut, Extra Dry och Dry. Vanligast av dessa är Dry som också är den med högst sockerhalt.

Glasen

Den som vill läsa på ytterligare kan sätta sig in i glasens roll i upplevelsen av ett vin. Ska man göra en indelning (utan att ta hänsyn till glastillverkarnas egna tolkningar och varianter), finns det tre sorters glas att servera champagne och mousserande vin i:

Coupe

De skålformade coupeglasen andas glamour och dekadens, de ger oss den gamla tidens Paris och känslan av en biroll i The Great Gatsby. Urhärligt. Men, vinet andas dessvärre också. Lite för bra. Ju större yta som möter vinet, desto större ”chans” har bubblorna att försvinna. Så rent kvalitetsmässigt är inte coupeglasen att föredra. (Men ibland kan faktiskt känslan få ta över lite.)

coupeglas

Foto: Cervera.se

Flûte

Troligtvis de allra vanligaste champagneglasen. De är dock inte heller helt optimala, för även om de håller bubblorna bättre än ett coupeglas, så håller de i lite för bra. Dofter och aromer stängs snarare in än ges chansen att blomma ut i sin fulla komplexitet. Å andra sidan är det glas med en vacker form som skapar feststämning, och det väger ju upp en hel del.

fluteglas

Foto: Villeroy-boch.se

Tulpan

Kallas ibland även champagneprovarglas, och det ger väl en hint om att de borde vara bäst lämpade för att njuta av härliga bubblor. Eftersom de har en ganska stor vätskeyta får det vinet chans att utvecklas, precis som alla viner gör i mötet med syre. Men eftersom tulpanglaset också har en avsmalning vid toppen koncentreras aromerna där och går inte förlorade som i ett coupeglas. Och det krävs egentligen inga specialvarianter; har man ett tulpanformat vinglas går det fint att servera även mousserande vin i det.

champagneprovarglas

Foto: Orrefors.se

Med allt detta sagt, lita på dina egna smaker och känslor. Det du gillar är gott. Glaset du tycker är vackert är perfekt för bubbel. Det viktiga är att inte glömma bort att bubbla ibland — det finns alltid något att fira. Eller som Coco Chanel så insiktsfullt skaldade: “I only drink Champagne on two occasions. When I am in love and when I am not”.

Continue Reading
You may also like...
Click to comment

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

More in Inspiration

To Top